Om elbilar är så dåliga, varför är oljelobbyn livrädd för dem?

Av: Kjetil Hopland , Creative Lead på Zaptec

I början av 1800-talet dök ångloket upp som en symbol för industriell innovation och framsteg. Det var ett stort steg framåt inom transporttekniken och lovade snabbare och effektivare resor. Dessförinnan var transporterna på land begränsade till häst och vagn. Ångloket gjorde det möjligt att snabbt transportera varor och människor över långa avstånd, vilket öppnade nya ekonomiska möjligheter och samhällsutveckling. Det var dock inte alla som välkomnade denna teknik. Många var rädda för vad denna radikala förändring skulle kunna innebära för deras försörjning och samhälleliga stabilitet.

Snabbhet och skepticism

År 1830 fanns det en utbredd rädsla för denna nya tid. Många trodde att den snabba hastigheten hos dessa mekaniska bestar skulle leda till kaos, olyckor och ren galenskap. Folk trodde att människokroppen inte klarade av hastigheter över 30 kilometer i timmen. De fruktade inte bara fysiska skador utan också de sociala och ekonomiska konsekvenserna. Skulle det leda till att arbetstillfällen går förlorade? Skulle det förändra maktstrukturerna i samhället? Loket sågs som ett hot mot den etablerade ordningen och en källa till störningar.

Ekonomisk krigföring och kulturell oro

Kanal- och diligensoperatörer, vars verksamhet hotades av lokomotivet, inledde kampanjer för att hindra dess tillväxt. De lobbade för strikta regler och spred propaganda som varnade för de fruktansvärda konsekvenserna av tågresor. Till exempel hävdades det att röken från lokomotiv skulle sprida sjukdomar som kolera och pest, vilket främjade allmänhetens skepsis. Bortom de ekonomiska intressena fanns det ett kulturellt motstånd som bottnade i rädslan för industriell förstörelse på landsbygden. Poeter som William Wordsworth beskrev järnvägarna som "destruktiva maskiner" som ärrade landskapet och störde naturens harmoni.

Att slå oddsen

Trots massiva hinder vann ånglokets praktiska fördelar till slut. Snabbare och mer tillförlitliga transporter blev nödvändiga, och även de starkaste motståndarna anpassade sig och hittade nya möjligheter inom den växande järnvägsindustrin. Järnvägarna blev viktiga för den tidens ekonomiska och sociala struktur och förändrade logistik, handel och kommunikation. Det är intressant att se de ekonomiska intressena bakom den tyngsta kritiken, även om järnvägens påverkan på samhället väckte berättigade frågor.

I början av 1900-talet lovade bilen att revolutionera person- och yrkestransporterna. Den erbjöd en aldrig tidigare skådad frihet och flexibilitet, men detta löfte var inte utan kritiker. Tidiga bilar betraktades som farliga nymodigheter. En vagnstillverkare uttryckte 1902 en vanlig uppfattning: "Dessa bullriga manicker skrämmer hästar och är mycket mindre pålitliga än ett par bra hästar." Sådana åsikter var utbredda, och många ansåg att bilar var opraktiska för vardagsbruk.

Ekonomisk opposition

Det starkaste motståndet kom från dem som var beroende av häst och vagn. Dessa industrier mobiliserade betydande resurser för att bekämpa bilens framväxt och lobbade för restriktiva lagar, såsom den ökända "Red Flag Law" i Storbritannien och USA. I Storbritannien var alla självgående fordon tvungna att föregås av en person som gick 60 meter framför med en röd flagga eller lykta för att varna fotgängare och hästar, vilket effektivt begränsade bilarnas användbarhet. Det är naturligtvis mekanismer som vi förstår idag, där debatten om teknik inte bygger på fakta, förutsägelser eller forskning utan på vagare begrepp som känslor, en känsla av att något är fel eller tron att "det här kommer att bli dåligt".

Kulturella förändringar

Liksom många nya tekniker finns det en inledande besvärlig fas där roller och ansvar är oklara, och det finns osäkerhet om hur man ska gå vidare och hur mycket man ska göra på en gång. Städerna stiftade lagar för att hantera det kaos som bilarna förde med sig. Till exempel införde Paris i början av 1900-talet regler som krävde strikta hastighetsgränser och säkerhetsåtgärder för att skydda fotgängare och hästdragna vagnar. Trots allt detta ledde bilens fördelar – hastighet, bekvämlighet och (så småningom) överkomliga priser – till en utbredd användning.

Kostnaden för innovation

Både ångloket och bilen visar att ny teknik ofta kräver stora ansträngningar och betydande tidiga investeringar. Infrastrukturen som omger maskinen – själva tekniken – är dock en avgörande och central framgångsfaktor. Det måste finnas en stark och djärv vilja att stödja den. Två bilar på en gropig, stenig bergsstig utgör ingen revolution. Men 10 000 bilar på en jämn, rak väg mellan två städer gör det.

Denna innovation skiljer sig från de andra främst för att den finns i den digitala sfären snarare än i den fysiska (även om internet påverkar transportsektorn avsevärt från och med 2024). Men det är fascinerande att titta på internet och dess motstånd, med tanke på hur nya kommunikationskanaler och plattformar har utvecklats sedan de dagar då järnvägar och bilar först dök upp. Den kommersiella introduktionen av "Internet" på 1990-talet lovade att förändra alla delar av livet, från företag till utbildning, men mötte många tvivel.

Falska profeter och falska profetior

Traditionella medie- och telekommunikationsföretag såg internet som ett hot och kämpade mot dess framväxt, betonade dess risker och tonade ner dess potential. Telekomföretag lobbade mot investeringar i internetinfrastruktur och förespråkade alternativ som ISDN-linjer. Medieföretag publicerade artiklar som belyste farorna med internet, från integritetsintrång till bedrägerier, i ett försök att bevara sina traditionella affärsmodeller.

Allmänhetens uppfattning och antagande

Allmänheten var splittrad. Medan många omfamnade internets potential, fruktade andra dess konsekvenser. Kritiker som Clifford Stoll, en amerikansk astronom, författare och expert på datasäkerhet, skrev avfärdande om internet och förutspådde att det skulle misslyckas med att leva upp till hypen. Han hävdade att internet aldrig skulle kunna konkurrera med traditionella medier som tidningar och tv och att det var opraktiskt och osannolikt att näthandel skulle lyckas. Trots det inledande motståndet blev internets transformativa kraft obestridlig. Den omformade industrier, skapade nya marknader och blev en viktig del av vardagen. Många företag som till en början motsatte sig den digitala tidsåldern gick i konkurs och Internet blev en central pelare i den globala ekonomin.

Berättelsernas guldålder

Storytelling har alltid varit ett kitt som håller ihop vårt samhälle, men i och med internet har spelet förändrats. Nu kan inflytelserika företag och mäktiga grupper sprida sina berättelser direkt till allmänheten, ofta utan den redaktionella och faktagranskning som traditionella medier tillhandahåller. Detta har suddat ut gränserna mellan trovärdig information och felaktig information, vilket gör att allt innehåll och all information framstår som lika giltig. Oljelobbyn, till exempel, använder dessa nya kanaler för att så tvivel om klimatförändringar och (vissa) förnybara energikällor, vilket komplicerar acceptansen och diskussionerna om ny teknik. I detta landskap överskuggar förmågan att skapa en övertygande berättelse ofta styrkan i bevisen, vilket omformar hur vi uppfattar sanning och fakta.

Elfordon representerar en betydande förändring mot grönare mobilitet. Denna övergång har dock inte varit smidig. Trots sina miljölöften möter elbilar stort motstånd från starka intressen i oljeindustrin och delar av bilsektorn.

Ekonomiskt och politiskt motstånd

Med sitt stora ekonomiska och politiska inflytande ser oljeindustrin elbilar som ett direkt hot mot sin dominans. Detta har lett till betydande lobbyinsatser för att behålla subventioner för fossila bränslen och motsätta sig incitament för elbilar. Till exempel, bara i USA, spenderade fossilbränsleindustrin mer än 124 miljoner dollar på federala lobbyinsatser 2022. Dessa insatser syftar till att skydda sina marknadsandelar och fördröja övergången till elfordon och förnybara energikällor. Dessutom har oljebolag finansierat forskning och tankesmedjor som uteslutande publicerar studier som ifrågasätter elbilars miljömässiga fördelar och lönsamhet.

Psykologisk taktik och den allmänna opinionen

Oljelobbyn använder sofistikerad psykologisk taktik för att forma den allmänna opinionen och främja skepsis mot elfordon. De lyfter fram problem som räckviddsångest, höga initiala kostnader och batteriproduktionens miljöpåverkan, och utnyttjar allmänhetens rädsla och ovana vid ny teknik. Dessa problem är utformade för att verka olösliga, trots att de uppenbarligen inte är det. Strategin är i huvudsak att säga: "Se, det är inte bättre", trots bevis på motsatsen. Vissa grupper inom befolkningen plockar upp detta narrativ och skapar en konstant cykel av desinformation som måste motverkas.

Förändrade uppfattningar och marknadsförskjutningar

Trots att de möter logistiskt, politiskt och offentligt motstånd har elfordon gradvis fått acceptans, med början hos tidiga användare och miljömedvetna konsumenter. Storskaliga demonstrationer av elbilsteknik har spelat en avgörande roll i detta skifte och visar att tekniken är genomförbar och värd att investera i. Under Elon Musks ledning påverkade Tesla avsevärt allmänhetens uppfattning genom att bevisa att elbilar kan vara praktiska och önskvärda i stor skala. Teslas engagemang för innovation och storskalig produktion satte en hög standard och skapade konkurrens, vilket tvingade traditionella biltillverkare att anpassa sig. Men det var mer än bara Tesla som drev på den bredare förändringen av uppfattningen.

Lagstiftarnas och regeringarnas roll

Statligt stöd har varit avgörande för att påskynda införandet av elbilar. Länder som Norge har skapat miljöer som uppmuntrar till elbilsanvändning genom generösa incitament och stödjande infrastruktur. Norges politik, såsom skattebefrielser, tillgång till bussfiler och gratis parkering för elbilar, har kraftigt ökat adoptionsgraden. Detta storskaliga testområde har visat att elbilar kan passa in i det dagliga livet, vilket minskar allmänhetens skepsis och bevisar fördelarna med tekniken. År 2023 var 82,8 % av alla nya bilar som såldes i Norge elektriska, vilket är ett nytt rekord.

Kombinationen av branschinnovation och statligt stöd har skapat ett starkt ramverk för användning av elfordon. Att se ny teknik i aktion är avgörande för att övervinna rädslor och missuppfattningar om dess potential.

Vägen framåt

Trots dessa positiva trender är vägen till en utbredd användning av elbilar inte en spikrak uppåtgående bana. Ekonomiska faktorer, som minskad köpkraft hos konsumenterna på vissa marknader, kan tillfälligt bromsa försäljningen av elbilar. Kritiker kan utnyttja dessa nedgångar för att förklara att elfordon har misslyckats. I detta perspektiv bortser man dock från de bredare trenderna och den långsiktiga potentialen. Tillfälligt fluktuerande försäljning är en del av den naturliga processen att integrera ny teknik på marknaden. I takt med att infrastrukturen förbättras och konsumenternas förtroende växer, förväntas användningen av elbilar fortsätta sin uppåtgående trend. Som nämnts är vägen till massadoption sällan en jämn, uppåtgående klättring.

Rädsla för förändring

Kärnan i motståndet mot teknisk innovation är rädslan för förändring. Denna rädsla är både psykologisk och samhällelig, och har sina rötter i störningen av välbekanta rutiner och de okända konsekvenserna av ny teknik. Människor är ofta försiktiga med det okända och föredrar att hålla fast vid status quo, även om den nya tekniken lovar betydande fördelar. Detta motstånd kan manifestera sig i olika former, från skepticism och skrämselpropaganda till direkt fientlighet och sabotage.

Ekonomiska intressen och maktdynamik

Motståndet drivs ofta av starka ekonomiska intressen. Branscher som dominerade marknaden före introduktionen av dessa tekniker är naturligtvis benägna att skydda sina investeringar. Kanalägare mot järnvägar, hästuppfödare mot bilar, traditionella medier mot internet och fossilindustrin mot elbilar mobiliserade – och fortsätter att mobilisera – betydande resurser för att behålla sina marknadspositioner. De lobbade för restriktiva lagar, finansierade forskning för att ifrågasätta den nya tekniken och lanserade PR-kampanjer för att påverka den allmänna opinionen.

Psykologiska mekanismer

Det finns flera psykologiska mekanismer som ligger till grund för motståndet mot ny teknik:

• Status quo bias: Människor föredrar att saker och ting förblir desamma och är rädda för att förändringar kan få negativa konsekvenser. Denna partiskhet gör dem mer benägna att motsätta sig ny teknik som hotar etablerade sätt att leva.
• Förlustaversion: Rädslan för att förlora något bekant eller värdefullt kan vara mer kraftfull än de potentiella vinsterna från ny teknik. Denna motvilja leder till att man fokuserar på riskerna och nackdelarna med innovation snarare än dess fördelar.
• Konfirmeringsbias: Människor tenderar att söka efter information som bekräftar deras redan existerande övertygelser och ignorerar bevis som motsäger dem. Denna partiskhet kan göra det svårt att acceptera ny teknik som utmanar etablerade normer och uppfattningar.
• Grupptänkande: Sociala grupper förstärker ofta kollektiva övertygelser och motsätter sig yttre förändringar. När inflytelserika medlemmar i ett samhälle eller en bransch motsätter sig en ny teknik kan deras åsikter påverka hela gruppen, vilket leder till utbrett motstånd.

Cykeln av acceptans

Trots det inledande motståndet blir de praktiska fördelarna med ny teknik till slut obestridliga. Med tiden ger motståndet vika för acceptans och till och med entusiasm när samhällen anpassar sig och integrerar dessa innovationer i det dagliga livet. Den här processen omfattar flera steg:

• Medvetenhet: Allmänheten blir medveten om den nya tekniken genom mediebevakning, annonser och mun till mun. De första reaktionerna är ofta blandade, med nyfikenhet som dämpas av skepticism.
• Förståelse: När mer information blir tillgänglig börjar människor förstå hur tekniken fungerar och dess potentiella fördelar. Demonstrationer, pilotprogram och tidiga användare spelar en avgörande roll i detta skede.
• Försök: Privatpersoner och organisationer experimenterar med den nya tekniken i liten skala. Positiva erfarenheter och framgångsrika fallstudier hjälper till att bygga upp självförtroende och minska rädslor.
• Införande: När tekniken bevisar sitt värde ökar användningsgraden. Tidiga användare blir förespråkare och tekniken får draghjälp på den vanliga marknaden.
• Integration: Tekniken blir en integrerad del av det dagliga livet och omformar industrier, ekonomier och sociala normer. Motståndet bleknar i takt med att den nya tekniken blir det nya status quo.

Historien om tekniska framsteg visar en återkommande cykel av motstånd och acceptans. Att förstå denna cykel hjälper oss att navigera i nuvarande och framtida tekniska skiften. Elbilsrevolutionen är en obestridlig förändring som kommer att omforma framtidens transport. För företag som Zaptec och alla pionjärer inom denna elektriska revolution är det avgörande att förstå denna dynamik för att kunna kommunicera vår vision på ett tydligt och effektivt sätt. Genom att känna igen den taktik som används för att skapa tvivel och motstånd kan vi bättre lägga upp strategier och förespråka fördelarna med mer hållbara transporter. Genom att ta till oss denna kunskap kan vi driva på övergången till grönare mobilitet och se till att vi är på rätt sida av historien.