Felaktiga rekommendationer riskerar att hämma elbilsboomen i Sverige

Norge ligger före Sverige avseende omställningen från fossildrivna till elektriskt laddade bilar. Förmåner och stödsystem har påskyndat utvecklingen från politiskt håll och utvecklingen av laddinfrastruktur har varit en stor faktor. I Sverige har laddbilar under kort tid ökat snabbt och därför är kunskapsnivån om laddning förhållandevis låg, något som Zaptec, med sin mångåriga erfarenhet av elbilsladdning på den norska marknaden vill ändra på.

Behovet av laddlösningar för BRF och företag är ökar. Branschorganisationen Power Circles prognos visar att varannan bil kommer vara eldriven i Sverige 2030, vilket kräver utbyggnad av laddmöjligheter. 90 procent av laddningen sker antingen hemma eller på arbetsplatsen där bilen står parkerad en längre tid och därför är de platserna mycket lämpliga för intelligenta laddsystem. säger Anna-Karin Andersen, VD på Zaptec Sweden.

Idag finns drygt 90 000 laddbilar i Sverige och om endast 5 år kommer antalet vara 1 miljon. Högljudda röster kräver stora investeringar i elnäten för att möta ett ökat effektbehov för elbilsladdning.

Det finns lokal trängsel i nätet vid vissa tidpunkter. Ett intelligent laddsystem kan dynamiskt styra laddeffekten så att elnäten belastas jämnare över dygnet och fler laddstationer kan kopplas in på befintlig kapacitet. På så sätt kapas effekttopparna i näten och som en bonus håller fastighetsägare kostnaderna nere för effekttariffer, säger Anna-Karin och fortsätter:
Myndigheten NVE (Norges Vassdrags-og Energidirektorat) publicerade nyligen en rapport som visar att Norge kan hantera en total elektrifiering av personbilsparken utan att investera i extra nätkapacitet. Förutsättningen stavas intelligent laddning och rapporten visar på en samhällsvinst om 11 miljarder kronor.

Att utvecklingen av laddbilar har gått så snabbt resulterar i att både myndigheter och branschaktörer i Sverige ger haltande råd om elbilsladdning vilket i förlängningen riskerar att hämma elbilsboomen.

Energimyndigheten menar t.ex. att det är onödigt att installera ett laddsystem med 22 kW-boxar. Detta stämmer inte. Det möjliggör större dynamik i laddning och laststyrning vilket innebär att fler bilar kan ladda på befintlig kapacitet.

Rekommendationen borde alltså inte vara att installera i ett laddsystem med statiskt låg effekt. Energimyndigheten borde istället ställa krav på investeringar i kraftfulla och intelligenta system.

Vi måste dra lärdom av Norge och optimera användningen av elnäten innan dyra nätinvesteringar görs. avslutar Anna-Karin Andersen.